ben 7 år

I tisdags fyllde Ben 7 år! När jag hämtade honom från skolan i måndags kom han ut med en jättetrumpen min och sa "This was the WORST day-before-my-birthday EVER!!!!" men det verkade ha gått över tills i tisdags. På morgonen fick han öppna sina presenter och födelsedagskort och efter middagen åt vi tårta. Igår hade han kalas för sina kompisar på ett spring-runt-och-lek-ställe.




edinburgh

Vilken fin stad! Låter bilderna tala lite för sig själva, det har krånglat med uppladdningen så jag får fylla på med text imorgon :)





















peterborough

Under tiden som jag sitter på tåget till Edinburgh så kan ni få se lite bilder från i fredags när jag och Hayley tog en spontantrip till Peterborough. Det ligger förvisso bara 30 minuter bort med tåget men det var ändå ett miniäventyr och ett bra sätt att inleda helgen på.




I Peterboroughs katedral ligger Catherine of Aragon, kung Henry VIIIs första fru, begravd.




På kvällen träffades vi allihop på The Minster (var annars?) och blev kvar där tills de stängde vid ett. Plus drygt tre timmar till. Somnade vid halv sex och fick det stora nöjet att vakna runt åtta av att George övade på sin trumpet. Det var det värt.


10 månader i englandet

Så lång tid har det gått sedan jag kom hit. 10 månader. Det är ju helt galet, våren har svischat förbi! Det är svårt att beskriva känslorna inför att snart åka hem. Det är fel att säga att jag längtar hem om man med längtar menar att jag sitter gråtandes på mitt rum och räknar ner dagarna. Jag kommer sakna många saker med au pair-livet och framförallt kommer jag att sakna mina vänner här! Jag känner dock att jag är väldigt färdig med att vara au pair nu. Ett år kommer att ha varit precis lagom. Nåväl, det är ett tag kvar och jag tänker göra det bästa av det. Amanda och Hayley är i Sverige just nu, Cecilia ska åka dit en snabbis på torsdag och innan dess ska hon passa sina barn. Själv ska jag åka till Edinburgh tidigt imorgon bitti och borde verkligen sova nu (vad smart det är att packa klockan 20,30 på kvällen. Brås helt klart på båda mina föräldrar. Och morfar.). Jag blir borta i två nätter, alltså tillbaka på onsdag kväll. Det ska bli spännande att åka själv. Återkommer med hur det har gått.


everything is served with chips

Vilken trevlig påskhelg det har varit. Min värdfamilj var borta större delen av både lördagen och söndagen så det var lugnt och skönt här. Jag har träffat mina kompisar och fikat, tittat på film, dansat och så vidare och så vidare. I måndags på förmiddagen hade vi easter egg hunt här innan Janine tog barnen och åkte till mormor och morfar. Mina påskägg blev en succé! Jag fick också leta efter godis. Till mig hade de köpt Haribo-godis eftersom de vet att jag inte tycker så mycket om choklad, gulligt!

Janine och barnen kommer tillbaka imorgon kväll men jag är inte ledig för det utan jag passar Elliot istället. Igår och idag ska han hämtas vid halv fyra efter att ha varit på någon sportaktivitet som skolan har anordnat. Jag lagar middag och ser efter honom tills hans mamma kommer hem vid sex-tiden. Inte så jobbigt. Imorgon ska jag dock se efter honom hela dagen, från halv nio till sex. Jag hoppas att det kommer gå bra, om inte så kommer det vara skönt när det är klart!

En del av att se efter honom är som sagt att ge honom middag. Elliots mamma hade skrivit en lång lapp till mig som förklarade hur ugnen och spisen och allting fungerade och jag skrattade för mig själv när jag såg vad det var jag skulle laga till honom.

Först när vi kom hem fick han ett snack. Bread sticks doppade i Philadelphia-ost med chokladsmak.


Och till middag? Pizza with chips and baked beans in tomato sauce.

Haha ja, de är roliga. 

Det äts pommes frites (förvirrande att de kallar det för "chips", eller hur?) till allt. Beställer du lasagne så serveras det med pommes. Beställer du chili con carne med ris så finns det risk att det serveras med pommes. Det skulle inte förvåna mig om det finns ställen som serverar Ceasarsallad med pommes frites. I söndags åt jag och Amanda lunch på en pub och paret bredvid oss beställde in två stekta ägg med skinka och pommes frites. Sedan hällde de salt och vinäger på allting också. Euäk. Alla frukostmenyer består av rostat bröd, stekt/scrambeled ägg, bönor i tomatsås, hash browns, grillad tomat och pommes frites.

Don't get me wrong, jag älskar pommes frites. Har de friterats/varit i ugnen tillräckligt länge för att bli sådär krispiga så är det ju hur gott som helst. På många ställen här så är det som att de inte har blivit helt klara utan de är som ett fryst pommes frites (hur säger man det i singular!?) blir när det har tinat. Helt blött och slabbigt. De är också ofta väldigt tjocka, så att de är alldeles mjöliga inuti. Dessutom, believe it or not, så är engelsmännen väldigt rädda för salt, så många äter sina pommes utan vilket jag tycker är helt meningslöst. Jag säger inte att vi i Sverige tycker att det är bra med salt, men det känns som att vi har insett att lite salt och kryddor kan göra rätt stor skillnad i matlagningen. Här har de inte riktigt kommit dit ännu. De är också helt tvärt emot oss när det kommer till socker. Det som anses vara ett gift i Sverige är ingen stor grej alls här. Vill barnen ha efterätt efter varje måltid så är det inga problem. Oftast är det ett par kakor eller några godisbitar. Oavsett vilken dag i veckan det är. Det är också ovanligt att man äter två lagade mål mat om dagen. Lunchen eller middagen består oftast av rostat bröd med bönor till, vilket har lett till den sjuka snack-kulturen som är här. Allting finns att köpa portionsförpackat. Små chipspåsar som många äter till lunch säljs exempelvis i 30-pack i mataffären. I stort sett alla affärer, oavsett om de säljer böcker, skor, skönhetsprodukter eller elektronik har en lunch-on-the-go-kyldisk vid kassorna där det säljs färdiga smörgåsar (trekantiga, of course), portionsförpackningar med chips, kitkat, läsk till förbannelse.... Ja, ni fattar.

Oj. Det var inte meningen att detta skulle bli ett långt matinlägg, det skenade iväg lite där. Jag får skriva mer om det en annan gång. Nu ska jag göra iordning mig för att gå och hämta Elliot!

fullt med godis

Äntligen fredag! Långfredag dessutom, så jag antar att ni är lediga där hemma. Jag är alltid ledig på fredagar här, men det är alltid extra härligt när den kommer ändå. Idag ska jag och Lena åka till King's Lynn för lite shopping. Jag är i desperat behov av ett par nya jeans då de två paren jag hade har gått sönder. Det är strålande sol så jag hoppas att det blir en bra dag!

Igår var Cecilia här i fem timmar och jag hjälpte henne med det sista med hennes matte. Nu är hon klar med kursen!

Det ser inte så värst ergonomiskt ut, men vi satt inte så hela tiden.

Imorgon är det ju påskafton och jag tänkte ge Ben och George varsitt påskägg. Hemma har vi ju traditionen med att köpa påskägg som man kan fylla själv men det har de inte här på samma sätt. De köper stora påskägg helt i choklad istället som barnen får leta efter. Amanda och jag blev därför ganska besvikna när vi gått från affär till affär utan att hitta ett endaste påskägg i kartong eller hårdplast som vi kunde fylla med eget godis. Amandas mamma var supersnäll och skickade ner två påskägg till oss var så nu ska det bli ett inslag av svensk påsk här i Ely. Som tur är säljer vissa affärer Candy King, alltså Karamellkungen lösgodis. Sortimentet är inte lika stort som hemma i Sverige, men helt klart tillräckligt för att fylla två påskägg.

Jag tror att de kommer bli glada (om inte så kan jag offra mig och äta lite påskgodis)! Tydligen så letar man efter äggen på söndag här istället för på påskafton. Jag får se om jag ger dem imorgon eller på söndag.

Nu ska jag göra iordning mig så att jag är klar när Lena kommer förbi. Hörs sen!
Ps. Mormor, ditt påskkort har kommit fram, tack så mycket!


regn

Igår var dag nummer två på barnens påsklov. Klockan 7 vaknade de och klockan 9 var vi på väg till parken för att spela fotboll. Tyvärr blev det lite mycket bråk mellan dem när vi var där så vi gick hem igen. Att måla påskteckningar hade lugnande effekt men ledde också till att köket såg ut som en brottsplats. Jaja, det var det värt.


George målade en kanin:

Jag målade en kyckling på en gräsmatta med några ägg och ett träd (fin och verklighetstrogen, jag vet). Ben tyckte nog att min bild var fin för rätt som det var hade han målat en som var väldigt lik.

Sedan målade han några egna påskägg också. Det användes ganska mycket färg, de hade inte torkat helt när jag skulle flytta dem imorse.


Sedan skulle George gå och ha ett piano exam, så jag och Ben bakade kanelbullar. De hade bara någon konstig jäst som man var tvungen att aktivera i vatten innan man använde den, så jag chansade lite på hur det blev med den övriga degvätskan. Jag chansade lite fel, så degen jäste inte så mycket. Vi bakade ut dem ändå och de smakar gott trots att de kanske inte är så fluffiga.

Sedan lagade jag och Ben middag också. Har ingen aning om hur många gånger han sa "Fred" igår. Tippar på runt 200 gånger. I receptet stod det att man skulle ha i "Snake Beans". Jag hittade inga sådana i kylen och jag vände mig till Ben.

- Ben, do you know where your mom usually keeps the snake beans?
- No, not really.
- Do you know if they come in a can or if you buy them fresh? What are snake beans anyway?
- I think you buy them fresh. Fred, they are basically snakes that are shaped like beans.

Han kommer att bli kock en dag, det känner jag på mig.


Idag spöregnar det här så vi är inne och tittar på film. De kom överrens om "Annie". Härligt när de själva väljer en film som är över två timmar lång, hehe!

yes, nu är jag typ 70% engelsman

Idag mina vänner, är en stor dag. Idag kan man säga att jag tog ett stort steg framåt i strävan mot att bli en riktig engelsman (kan egentligen inte säga att det är något jag vill bli direkt, de har mycket konstigt för sig, men ändå.). Maten har på flera sätt varit en jobbig del av min tid som au pair och utan att gå närmare in på det så tror jag att många är benägna att hålla med om att Englands matkultur är väldigt speciell. Jag säger bara "toad in the hole". Egentligen är det enough said, men jag tänkte fortsätta lite ändå. Iallafall, idag fick jag den stora äran (eller ja, de hann inte laga det igår) att laga Roast Dinner till middag. Egentligen är det någonting vi äter varje söndag men idag blev det Fredrika's Monday Roast Dinner.

Öppnar kylen och hittar den här


1,6 kilo kyckling.

Jag vet inte hur ni skulle reagera om ni stod öga mot öga med en hel jävla kyckling. Personligen kände jag ungefär så här:

Eftersom mamma och mormor och kanske några andra extremt matkunniga människor läser så vill jag påpeka att ni inte behöver börja himla med ögonen ännu. Det som stressade mig i den här situationen var inte att jag skulle behöva ta i rå kyckling, eventuellt ta ut inälvor (ska väl inte ljuga och säga att jag såg fram emot det) eller på något annat sätt vara i kontakt med det här före detta djuret. Stressmomentet låg i att jag skulle tillaga en hel kyckling till en familj som äter det här en gång i veckan, att krydda, marinera, hitta matchande örter... ja gud vet vad, samt att servera den icke rå klockan 17,00! Efter att ha tittat lite noggrannare på den så släppte alla orostankar. Kycklingen var färdigförberedd. Det fanns stuffing i och den var till och med penslad med någonting grönt. Klar att sättas in i mitten av ugnen i 65 minuter gånger antalet kilo, plus 20 till 30 minuter till. Lätt som en plätt.

Efter cirka 2 timmar i ugnen såg den ut så här:

Peeeeerfekt. Under tiden hade jag kokat morötter och broccoli samt gjort hasselbackspotatis (första gången i mitt liv, och det lyckades - yes!), dukat, fixat yorkshire puddings och spelat tennis med Ben ute på gräsmattan.


Tog en bild innan de hällde på sin äckliga pulver-gravy. Hur stolta är ni inte nu? Jag är svinstolt. Ben gillade att potatisarna såg ut som igelkottar och George tyckte att de hade en jättegod smak. Janine var glad och nöjd och Nick sa "Thank you Fredrika, that was very nice. Almost as good as mine.". Ser det som ett fint betyg.

I övrigt så har jag varit vaken sen 5,45 imorse då jag och Emilia sjöng för pappa på hans födelsedag, grattis! Barnen var på fotboll mellan 8-12 så då städade jag huset och sedan var vi och spelade fotboll i parken.

När jag duschade imorse hände för övrigt något väldigt intressant. När jag som bäst står inne i duschen och torkar mitt hår upptäcker jag till min fasa att det står någon utanför fönstret i badrummet (som förvisso är av sådant glas som gör att man inte kan se igeom det, men dessvärre är lite öppet). Fönsterputsarna hade kommit. Välkomna liksom. Först visste jag inte riktigt vad jag skulle göra så jag stod helt förstenad och försökte smälta in i inredningen. Sedan täckte jag över mitt ansikte med mitt hår (vet inte varför, gjorde det inte lättare att se direkt), kastade mig likt en ninja ner på golvet i badrummet, bakom handfatet och slet åt mig min morgonrock. Sedan sprang jag upp till mitt rum. Vad tror ni händer? Då har de jäkla fönsterputsarna hunnit runt huset och ställt stegen mot mitt fönster. Precis innan en av dem hann upp så drog jag ner min rullgardin. Phew.

Ja det ska vara spännande med måndagar ibland.

april har knopp i håret

Söndag igen. Det går fort nu, snart är det slutet på maj och dags för mig att åka hem. Denna veckan har varit lika fin som förra, sol och varmt varje dag förutom igår. Vi har solat och ätit glass i parken, jag och Amanda har varit i Cambridge och vi har firat Lena som fyllde 20 år. Idag har jag varit barnvakt från halv fyra tills nu och imorgon börjar barnens tre veckor långa påsklov. Egentligen är det en au pairs mardröm men jag ska bara ha Ben och George imorgon, tisdag och onsdag. De övriga veckorna ska de åka och hälsa på sina mor- och farföräldrar, åka på läger och en massa annat så då har jag ledigt. Den 16-18 april ska jag åka till Edinburgh i Skottland. Själv, för mina kompisar hade annat för sig. Jag har aldrig åkt på en resa själv förut så det ska bli spännande!

Här kommer lite bilder från veckan.








RSS 2.0