blä blä vita lamm

Maten här i England är någonting som jag skulle kunna skriva x antal blogginlägg om. Det finns mycket gott och minst lika mycket äckligt. Efter att ha bott här ett tag är mysteriet om varför de är feta inte längre ett mysterium utan en självklarhet. Men mer om det en annan dag.

Sedan jag kom hit har jag fått testa på många nya saker och en av dem är lamm. Lamm är tydligen ganska dyrt så min värdfamilj ser det lite som en lyx när vi väl äter det. Vi har fått det en gång till söndagmiddag och innan jag åkte till Kreta så lagade jag några middagar av vad jag kunde hitta i frysen. Grytbitarna av lamm blev till en lamb casserole som jag inte tyckte så särskilt aptitlig ut. Därför frös jag in den fortare än kvickt och hade liksom fingers crossed för att de skulle äta den medans jag var borta.
Men varför skulle jag ha sådan tur? Idag när jag frågade vad vi skulle äta till middag fick jag till svar "I thought we could eat that lamb casserole you made!". Jag fick ur mig ett halventusiastiskt "oohhhh" och försökte tänka att jag säkert hade föreställt mig att den var värre än vad den är. Satte mig till bords med en open mind så att säga.

Note to self: Ha inte en open mind när det gäller lamm. Det smakar ungefär som ladugård luktar.

Min värdfamilj tyckte att grytan var god. Jag satt och hoppades att min kräkreflex-min såg ut som ett leende. Hoppas att priset på lamm går upp ytterligare så att vi inte kan äta det mer.

Lustigt det där hur vissa ser något som en lyx och andra ser samma sak som ett... "straff" är väl fel att säga men...


söt och äcklig

ful och god

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0