bless you

Aaahh. Förkylningstider. Tror inte att det finns något härligare än att vakna klockan 3:27 av att man håller på att kvävas till döds. Ett tag trodde jag att jag skulle börja gråta också för att jag inte hittade min nässpray, men efter att jag insåg att den stod på mitt nattduksbord och INTE i mitt örngott som jag antar att jag hade drömt (herre alltså, börjar ju bli sinnesrubbad här borta), så kunde jag somna om. Min sleeptalk-app har typ 25 inspelningar per natt nu (brukar ligga på 9) och 23 av dem är från att jag har hostat. Inte kanonkul.

Varför jag har blivit förkyld är inte ett så stort mysterium som man kan tro. Det är helt enkelt så det blir när man bor med en 6-åring och en 8-åring. De hostar på skärmen när de spelar spel på din mobil. De passar på att nysa när de plockar ur diskmaskinen och de vill gärna dela sin fascination över hur grönt deras snor är med dig. Det är bara att acceptera. Och, eftersom jag är en så positiv person (hahaha), så har jag bestämt mig för att vara glad över att jag är sjuk nu och inte när jag är hemma i Sverige över jul.


Ungefär så här ser Bens näsa ut för tillfället. "Look Fred, I can touch it with my tounge!". Funderar på att slå i honom något i stil med att tomten inte kommer till barn som äter snor. Återkommer med resultatet.

trött_aupair_92

Åh herre. Vilken helg! Barnvakt 5 timmar igår och nu 7,5 timmar idag. Skulle kunna sammanfatta detta i en lista.

Antal...
tappade tänder: 1
bajsblöjor: 1 (fascinerande hur barn kan gå från söta till mindre söta på ett ögonblick.)
snack times: 3
barn som somnat i mitt knä: 1
sparkar och slag (alltså barn som slår barn, så att vi har rett ut det): 29
gånger barnen har gråtit: 8
gånger barnen har skrattat: 18
gånger jag har ifrågasatt vad sjutton jag gör här: 5
meningar som har börjat med "Fredrika, why...?": okänt
pund tjänade: 35
gånger jag sett ut som på bilden nedan: 7



Sammanfattningsvis får jag väl ändå säga att det har gått ganska bra. Barnen har varit mer glada än ledsna. Jag har iochförsig varit mer trött än pigg, men det får jag ta igen under veckan när barnen är i skolan. Värt med extrapengar också eftersom julklappsinhandling står på schemat under de kommande veckorna!

Idag är det ju första advent. Det är inget de verkar lägga någon större vikt vid här. Det är tradition hemma att äta första advents-middag hos mormor, men det får bli nästa år för mig istället. Nästa söndag ska jag iallafall baka pepparkakor med barnen och ha på julmusik. Man måste ju få in lite julstämning, eller hur?

oj, nu känner jag mig nog lite sjuk helt plötsligt...

Ska snart gå till Hayleys värdfamilj och vara barnvakt åt deras barn. Hayley är i Liverpool och jag ska alltså vara in charge för en kille på 8 år, en tjej på 6 år och en liten tjej på 3. 3-åringen genomgår tydligen potty training. Hur ska detta sluta?! Ska vara där mellan 14 och 19. Somnar nog kort där efter.

Fick för övrigt rådet av min värdmamma att ladda ner Angry Birds till min mobil. Det ska tydligen underhålla 3-åringen ett tag. Känner spontant att jag kanske kan servera dem ett par drinkar om inget annat funkar.


christmas lights

Igår tände de alla christmas lights här i stan och det var en större grej än vad jag hade väntat mig. Det fanns åkattraktioner för barnen, olika tävlingar och spel samt små stånd där de sålde våfflor och varmt att dricka. Dessutom var alla butiker öppna längre på kvällen. Eftersom Ben var på målvaktsträning så tog jag med mig George dit för att kolla läget. Han fick en korv med bröd, kasta pil, åkte Helter Skelter och sedan köpte vi varsin donut och varm choklad.









När Janine och Ben kom tillbaka från målvaktsträningen klockan 21 så mötte jag Amanda och Cecilia på The Minster. Om någon var orolig för att jag inte hade blivit tillräckligt engelsk här borta så kan jag nu lugna er genom att berätta att jag har beställt och druckit upp mitt livs första öl. Med sugrör för visso, men jag lärde mig ju inte att cykla utan stödhjul liksom.


Tennent's, £2.45

har ni det segt på jobbet eller? det har inte jag.

Eftersom min värdmamma skadade sin fot i september så har hon inte kunnat ta sig så långt utan kryckor eller rullstol. Igår fick hon tummen upp från sin sjukgymnast att börja gå utan kryckor så imorse ville hon ta Ben till skolan och jag gick med George. Efter att jag hade lämnat honom tog jag en springtur och nu har jag duschat och tänker ta en riktigt lugn dag.

Saltkråkan, så sjukt underskattad film! "Du har inte rätta knycken, farbror Melker!".


hej

Såhäääär roligt hade vi det i fredags. Träffades först på The Minster, sedan ett snabbt besök på The Hereward och till sist dans på Townhouse.

Note to self: Drick inga fler sånahär. Har inte testat råttgift men känner liksom att jag har ett humm om hur det skulle smaka. (Nej mamma och pappa, jag köpte inte fyra stycken till mig själv.)

Till frukost nästa dag åt jag upp mina sista Falu Rågrut. Noooo. Får köpa med mig mer när jag åker hem över jul!

Hunden Tommy har fått sig en skönhetsbehandling. Det kom en stor skåpbil till vårat hus och inuti hade de som ett spa för hundar. Han blev tvättad (säkert fönad), trimmad och fick klorna klippta. Personligen tycker jag att de hade kunnat färga pälsen på honom också så att det inte ser ut som att han har en utväxt. Jag är barnvakt imorgon kväll så kanske kan göra det då ...

Ser nästan ut som att de har hängt upp honom, men han lever och så.

Måste ju erkänna att han blev lite sötare än förut. Det känns liksom lite mer safe när man kan se hans ögon.


Så värst mycket mer roligt har inte hänt här borta i englandet under veckan. Är det någon snö hemma eller?


min favoritdag


som jag har väntat på den här dagen

Varje morgon klockan 8 går jag med barnen till skolan. Först lämnar vi George och sedan går jag och Ben vidare till hans skola. Eftersom det är en promenad på ungefär 20 minuter så brukar vi prata om lite olika saker på vägen, dessutom har vi tävling om att hinna över övergångsställen innan det slår om till rött. Ben har inte förlorat en enda gång. Jag skyller på att jag måste hålla hunden. Hur som helst. I morse när vi gick från Georges skola så tog Ben mig i handen och sa:
- "Freddie, what are we talking about today?"
- I don't know Ben, what would you like to talk about?
- Can we talk about football?

Och det kunde vi ju såklart. Gulligt att han ser våra samtal som en tradition tycker jag.

Hur som helst.

Vid middagsbordet berättade min värdmamma Janine för Ben och George att deras kompisar ska få ett litet syskon till våren. Först pratade vi lite om ifall de trodde att det skulle bli en pojke eller flicka, och sedan pratade vi om när de själva föddes och hur mycket för sent de hade kommit ut (jag vann den tävlingen överlägset. 15 dagar!). Efter ett tag släppte vi samtalsämnet och pratade om någonting annat.

När Janine nu var inne och sa godnatt till Ben så pratade de ytterligare lite om den nya bebisen och Ben berättade att vi inte behövde någon mer bebis eftersom Tommy ju är en hundbebis på ett sätt.

- So you wouldn't want any more brothers or sisters Ben?
- No, not really.
- Okay. Good night sweetheart!
- Mum?
- Yes Ben?
- How do you get them, anyway?
- What?
- Babies. Do you ask for them or do you just get them?
- Uuhmmm...

Hoppas verkligen att det kommer följdfrågor på det här ämnet!
Fast helst inte när jag och Ben går till hans skola.


high five



Och just det! Idag har jag varit här i fem månader. Sinnes.

lördagen

Vid 17:45-tiden tog vi tunnelbanan och tåget från Kings Cross till Alexandra Palace där Smirnoff-eventet skulle hållas. Amanda som från början inte fick tag på någon biljett innan de sålde slut hade lyckats hitta en som ville sälja en till henne, så därför skulle vi åka och hämta den ganska tidigt. Jag hade inte fått min biljett hemskickad till mig som alla andra, oklart vad som hände med den, och därför skulle jag vara tvungen att hämta ut min i samma byggnad som det skulle hållas. Det visade sig att jag inte kunde hämta den förrän dörrarna öppnades klockan 21 så därför gick vi till en restaurang precis bredvid och åt middag.

När klockan väl blev 21 gick det faktiskt väldigt snabbt att komma in och hämta min biljett och efter det var festen igång! När vi kom in fick vi varsin bricka att hänga runt halsen som var kopplade till våra facebook-konton. Med hjälp av den kunde vi tagga oss själva när de gick runt och tog kort, det var bara att hålla upp den lilla brickan mot en grej på iPaden (som de använde som kamera, blev inte direkt kanonkvalité men men, haha!) och så laddades bilden upp under kvällen. Vi kunde även rösta på vilket band som hade varit bäst och vilken våran favoritdrink var. Kort sagt, sådant som är nödvändigt för alla andra att veta.

Kvällen i sin helhet var bra tycker jag, och jag ångrar verkligen inte att jag åkte dit. Jag var inte jättenöjd med musiken. Okej att det var jamaicas nightlife, så jag förväntade mig inte att känna igen några låtar, men när livemusiken var slut så spelades det i stort sett inget annat än typ techno som hade ett tempo som kanske passar för proffspoxare som hoppar hopprep, men inte för dans. Själva eventet var dock väldigt bra ordnat tycker jag. Det fanns gott om personal så det var i stort sett inga köer till någonting, de gick runt och delade ut roliga gratisprylar, och ett superstort plus för att de hade ordnat med bussar från Alexandra Palace till olika ställen runt om i London.


Cecilia, Amanda och Hayley i väntan på tunnelbanan.

Jag vid middagen.





Jag, Hayley och Amanda, hahaha!



Förutom brickan runt halsen fick jag ett par solglasögon och en ficklamp-ring. Kände mig svincool. Synd bara att allt var i rött och att jag kvällen till ära hade på mig en knallrosa klänning. Oh well.


måste. sova. zzz.

Kom hem till Hayleys kompis (som vi skulle sova hos) klockan 04:30 efter Smirnoff-eventet och somnade mer eller mindre direkt. Klockan 6:30 ringde klockan och 7:53 tog jag, Amanda och Cecilia tåget till Ely för att jag skulle passa Ben och George tills klockan 18:00.

Barnen har gråtit typ 7 gånger på 7 timmar, sparkat varandra minst lika många gånger och hur många gånger de har viskat "princess poo pants" till varandra vill jag inte ens tänka på. Satte dem framför Bolt och sen var det tyst ett litet tag.
 
Janine kom hem för en liten stund sedan och nu, klockan 19, har jag borstat tänderna, tagit på mig pyjamas och nu tänker jag krypa ner och titta på VÄNNER. Hoppas att jag kan hålla mig vaken past the intro liksom.

Får berätta mer om Smirnoff-eventet imorgon, men här kommer en bild de tog på oss! Ganska dålig kvalité men jag orkar inte lägga in mina egna ikväll.


Cecilia, Hayley, Amanda och jag!

mot london

Nu ska jag gå ner till tåget för att möta Cecilia och Amanda och sedan hoppa på tåget som ska ta oss till London. Där väntar en dag av shopping och sedan ska vi möta Hayley som åkte dit redan igår. Tillsammans ska vi gå på The Smirnoff Nightlife Exchange Project på Alexandra Palace. Det är en stor fest där London och Jamaica byter nattliv för en kväll. Detta sker i 50 olika länder på samma dag, till exempel så byter Irland med Thailand, USA med Nederländerna, Kanada med Vietnamn och Australien med Italien.

Hoppas verkligen att det blir roligt!


blä blä vita lamm

Maten här i England är någonting som jag skulle kunna skriva x antal blogginlägg om. Det finns mycket gott och minst lika mycket äckligt. Efter att ha bott här ett tag är mysteriet om varför de är feta inte längre ett mysterium utan en självklarhet. Men mer om det en annan dag.

Sedan jag kom hit har jag fått testa på många nya saker och en av dem är lamm. Lamm är tydligen ganska dyrt så min värdfamilj ser det lite som en lyx när vi väl äter det. Vi har fått det en gång till söndagmiddag och innan jag åkte till Kreta så lagade jag några middagar av vad jag kunde hitta i frysen. Grytbitarna av lamm blev till en lamb casserole som jag inte tyckte så särskilt aptitlig ut. Därför frös jag in den fortare än kvickt och hade liksom fingers crossed för att de skulle äta den medans jag var borta.
Men varför skulle jag ha sådan tur? Idag när jag frågade vad vi skulle äta till middag fick jag till svar "I thought we could eat that lamb casserole you made!". Jag fick ur mig ett halventusiastiskt "oohhhh" och försökte tänka att jag säkert hade föreställt mig att den var värre än vad den är. Satte mig till bords med en open mind så att säga.

Note to self: Ha inte en open mind när det gäller lamm. Det smakar ungefär som ladugård luktar.

Min värdfamilj tyckte att grytan var god. Jag satt och hoppades att min kräkreflex-min såg ut som ett leende. Hoppas att priset på lamm går upp ytterligare så att vi inte kan äta det mer.

Lustigt det där hur vissa ser något som en lyx och andra ser samma sak som ett... "straff" är väl fel att säga men...


söt och äcklig

ful och god

finbesök

I fredags morse sa jag "hej och välkomna hem och hejdå" till min värdfamilj och hoppade på 10:30-tåget in till London för att möta upp mamma, Peter och Sofie som hade anlänt dit dagen innan. Vi åkte turistbuss, gick runt, såg lite sevärdheter och på kvällen gick vi på Mamma Mia-musikalen. SÅ BRA! I slutet stod jag och Sofie upp och dansade och sjöng med till Waterloo. I stort sett alla andra stod också upp så ni kan vara lugna (fast den var så sjukt bra så hade ändå kunnat ställa mig upp och dansa. Hade bara tagit en klunk av mammas Gin&Tonic också. Då fattar ni liksom.).

Nästa dag gick vi runt på Oxford Street för lite shopping. Jag var ute efter ett par skor men hittade inga. På lördagseftermiddagen tog vi tåget till Ely, de checkade in på sitt hotell och vi åt middag. Eftersom det var mörkt när vi kom så var det ingen idé att göra någon direkt rundvandring men det lilla vi hann se räckte för att mamma skulle utbrista "Men herregud, det ser ju ut som små dockhus!". Vet inte hur jag ska ta det riktigt men jag tror att hon gillade det.

På söndagen var det lite kallt men strålande sol så då tog jag med dem på en lång promenad och körde lite guidad tur. Vi hade tänkt börja med katedralen vid 10:15 men när vi gick in stod det en liten gubbe och frågade "Have you come to worship?". "Eh, nä", svarade vi så vi gick vidare och kom tillbaka 11:45 istället när gudstjänsten var över. Sedan behövde jag ta hand om Ben och George på dagen så mamma, Peter och Sofie fick först träffa min värdfamilj lite snabbt och sedan tog vi med barnen ut så att de fick visa oss deras skolor.

Tidigt i måndags morse åkte de hem igen vilket såklart var sorgligt, men det känns ändå okej. Om 5 veckor är jag också hemma igen!


Jag och Sofie laddade upp inför Mamma Mia på m&m-world.



London.

Mamma vid Cherry Hill.

Ely bjöd på fint väder.



Det finns söta hästar här.

Och några som inte är lika söta. Inte söta alls faktiskt.

Nu har jag varit barnvakt ikväll och snart kommer föräldrarna hem. Tills dess ska jag titta på finalen av Robinson. Thank God för alla play-kanaler!


vart har jag ställt min rullator nu igen?

Eftersom min värdfamilj är borta, Hayley är i Kanada, Cecilia är i Egypten, Sarah har rest bort någonstans och Amanda åkte hem till Sverige i morse så är jag ganska så ensam för tillfället. Det är inga problem. Jag gillar att vara själv. Dessutom ska jag möta mamma, Peter och Sofie i London på fredag, så det går ingen nöd på mig.

Det går ju dock inte komma ifrån att det blir lite långtråkigt efter ett tag. Staden jag bor i erbjuder inte allt för mycket att göra så det gäller att sysselsätta sig bäst det går. Egentligen hade jag tänkt att åka in till Cambridge idag men eftersom det var lite dåligt väder så väntar jag tills imorgon istället. Hunden Tommy vaknar vid 6:30-7-tiden och eftersom mitt rum ligger precis ovanför hans rum (nej han har inte ett eget rum. Det rummet som hans bur står i.) så vaknar jag också vid den tiden, vare sig jag vill eller inte. I morse gick jag därför upp klockan 6:30, tog ut Tommy i trädgården, satte på en tvätt klädde på mig, planerade vad jag skulle behöva till de kommande dagarnas matlagning, väntade (!!!) på att mataffären skulle öppna klockan 8 och gick dit och handlade. När jag kom hem åt jag frukost, tittade lite på TV, lagade lunch och pratade lite med min syster på facebook. 

När jag var klar med allt det här så var klockan 12:20. Bara 12:20. Alla ni som klagar på att er tid inte räcker till, kom hit så kan ni få lite av mig. Jag har hur mycket som helst för tillfället.

Under eftermiddagen väntade jag på en leverans som jag var tvungen att vara hemma och ta emot så därför kunde jag inte gå någonstans. Dessutom var ju vädret inte det bästa. Vad tror ni att jag får för mig att göra då? Jo, då börjar jag baka kanelbullar. Ja, ni läste rätt. Sådant gör man bara om man har svinmycket tid. Jag är lite som en 19-årig pensionär/lyxhustru at the moment. Roligt, verkligen.


Lunch, thaigryta med kyckling.




Fina blev de iallafall. Och goda. Svensk jäst, kardemumma, kanel och pärlsocker. Egentligen har de jäst, kanel och kardemumma här men jag använde det som mormor tog med sig när hon var på besök. Pärlsocker har de däremot inte. Inte som jag har hittat. Förra gången jag och Ben bakade bullar fick vi dekorera med strössel. Pärlsocker är bättre.

bus eller godis? eh, du kan få en hund om du vill.

I går morse åkte min värdfamilj till Disney Land i Paris. Kvar lämnade de mig och hunden Tommy. Jätteskönt att de lämnade kvar mig, inte lika härligt att hunden är kvar med mig. Inte roligt alls faktiskt. Den duger inte ens till att vara vakthund. Men men, utmaningar ska man ha i livet.

Amandas värdfamilj åkte också bort och därför bjöd hon över mig till hennes hus på middag. Trevligt!
Hon hade gjort pizzabullar med ost och skinka och sedan morot, paprika och spenat till. Supergott!



Jag fixade efterätt. Flapjacks, vaniljglass och kiwi.



Till detta tittade vi på Dear John som var bra och New York, I Love You som var dålig samtidigt som vi låtsades att ingen var hemma när det kom Halloween-barn och knackade på dörren. Har man paus ska det vara på riktigt liksom.

RSS 2.0